Laddar
Jan 1, 2018

Den gröna lögnen: Källkritik & myter

Rörigt värre

 Sedan jag slutade blogga på ekosmetika.se och skrev detta inlägget har jag fått en hel del DM från personer som tycker att det är svårt att förstå vad som är farligt, hur man ska ställa sig till all information osv. 

Och jag håller med. Det är jätterörigt! Förstår absolut att vissa blir alldeles överväldigade med all information (och desinformation) som överöser oss i dagens informationssamhälle. 

I detta inlägget ska vi prata om olika myter, förvrängda sanningar och direkta lögner om syntetiskt vs naturligt, hur kroppen fungerar, vem som bestämmer om vad för forskningsresultat det blir, om läkare skriver ut farliga preparat... 

Men först det viktigaste: Fakta vs Åsikter

Det fina med fakta är att åsikter aldrig kan påverka den. Det är en omutbar och självständig enhet som varken står eller faller med något. 

Åsikter däremot är flyktigt, påverkas av fakta och är högst individuellt. 

Fakta är med andra ord slutgiltigt, och inga åsikter i världen kan påverka den. Därför kommer varken mina, dina eller någon annans åsikter tas hänsyn till i detta inlägget. 

 

Den källkritiska checklistan

Detta minns ni säkert från skoltiden, men det skadar inte att fräscha upp minnet lite.

  1. Vem har publicerat källan du granskar?
    » Är det en myndighet? Ett branschorgan, organisation, företag eller privatperson?
    Exempel: Femmefam.se är en blogg som drivs av en privatperson. Läkemedelsverkets fristående hemsida drivs av den statliga myndigheten med samma namn som i sin tur lyder under Socialdepartementet. 
  2. När publicerades källan?
    » Är den utdaterad? Finns det nyare studier?
  3. Vad för syfte har det specifika forumet källan publicerats i för övrigt?
    » Är det en webbutik? En informationsportal? En blogg?
  4. Hänvisar källan till andra källor?
    » Finns det länkar/fotnoter som hänvisar dig till ytterligare källor, och hur uppfattar du isåfall de källorna? Är den hänvisade källan öht kopplad till källan du granskar?
  5. Finns informationen att få tag på via andra kanaler?
  6. Hur är texten formulerad? 
    » Är den vinklad, dvs överdriven på något sätt eller använder författaren värdeladdade ord för att beskriva ämnet?

60% av det vi applicerar på huden tas upp av kroppen

Finns ytterligare varianter på den här myten, bland annat: 60% av allt vi applicerar på huden tas direkt upp i blodomloppet.

Detta stämmer inte. Inte ens 0,5-1% av det vi applicerar på huden tas upp av kroppen eftersom huden är människans skydd mot yttre påverkan. 

Det är viktigt att prata om huden som just ett skydd mot yttre påverkan i det här fallet, och att särskilja huden och kroppen. Mycket förenklat skulle man kunna förklara det såhär: 

» Huden är kroppens skal. Den kan vara torr, oljig och allt däremellan. Huden absorberar det du smörjer in den med, naturligtvis. Men endast en försvinnande procent av detta letar sig in i din kropp

Här kan du läsa mer om huden, dess funktion och anatomi.

Det är bättre för miljön!

Detta stämmer till viss del, men det är enormt förenklat. Ekologiska råvaror är bättre för miljön än icke-eko eftersom de ekologiska odlingarna inte är lika kraftigt besprutade. Syntetiska kemikalier däremot räknas inte in i någon av de kategorierna eftersom de naturligtvis inte odlas.

Men eftersom ekologiska skönhetsprodukter inte enbart innehåller mosade ekologiska morötter och avocado så finns det ju massor av ytterligare steg ekoindustrin måste ta innan de kan presentera en färdig produkt.

För att utvinna de kemiska ämnena ur råvaror (t ex växtextrakt eller fetter) används nästan alltid kemikalier. Några exempel på dessa är alkohol, svavelsyra, bensin, aceton m.fl
Inget ont om dessa kemikalier, de används i detta sammanhanget för att de är de bästa alternativen. Min poäng är att framställningen av naturliga ingredienser ofta är enormt miljöbelastande. 

Kemikalier är farligt

Eller: "Kemikalier är ett samlingsbegrepp för syntetiskt, och syntetiskt är farligt."

Kemikalier är bara ett ord som används för att beskriva substanser. Ingenting annat.
Syntetiskt är bara ett ord som beskriver att något är tillverkat av människan och kan inte likställas med "farligt"... Här har jag skrivit mer om detta. 

Ingredienser från naturen har vi använt i tusentals år, och vi har inte använt syntetiska kemikalier tillräckligt länge för att veta hur skadligt det är

 Ja, det stämmer ju helt klart att vi använt naturliga ingredienser längre eftersom vi inte visste bättre för 1000 år sedan. 
Att vi inte skulle veta vilka syntetiska kemikalier vi bör avstå från är en enorm förolämpning mot kemister, forskare, experter och andra inom relevanta områden. 

Forskare, kemister och andra med relevant utbildning är ej trovärdiga

Det finns ingen fakta som öht går att applicera på detta påståendet eftersom varje enskild person gör en bedömning om vem och vilka man uppfattar som trovärdiga. Men om vi bryter ner detta så blir det enklare:

"Hudläkare skriver ut sånt som är farligt"

Nej, läkare får inte skriva ut sånt som är farligt. Här och här kan du läsa mer om det. 

Preparat och produkter de skriver ut kan innehålla ämnen som skulle kunna bli farliga i höga doser och/eller i kombination med eller utan andra ämnen.

Nästan alla ämnen (inklusive naturliga kemikalier) blir farliga i höga doser, och pratar vi dessutom om en hudvårdsprodukt snackar vi alltså om att din kropp absorberar inte ens 1% av krämen som innehåller 0,5% av det där ämnet du fokuserar på.

Du kommer inte hinna komma upp i den farliga procenthalten såvida du inte lever i tusen år. Och i så fall, vad är din hemlighet och kan jag få ta del av den!?

 

"Forskningen finansieras av folk & organisationer som gynnas av ett särskilt forskningsresultat"

Ja, det stämmer att t ex läskedrycksföretag har finansierat forskning. Jag har också finansierat forskning genom att donera pengar. Detta kallas "Goodwill" i företagsvärlden och är ett sätt för dem att styrka sin värdegrund.  Vi privatpersoner som donerar gör det kanske av samma anledning, för att det känns bra och för att vi har något slags kvitto på det. 

Sen finns det förstås helknäppa exempel på läskedrycksföretag som inte bara finansierar forskning pga goodwill utan BEDRIVER forskningen genom egenanställda forskare i en liten del av en jättestor paraplyverksamhet. Knäppt? Ja. Men den här typen av "forskning" blir å andra sidan nedskjuten av seriös forskning jämt och ständigt, så det är inte jättesvårt att vara källkritisk här. 

Här finns en lista på olika organisationer, myndigheter och företag som finansierar forskning i Sverige. Och kom i håg: Det är en väldigt stor skillnad på att finansiera forskning och att bedriva forskning. 
Forskare förhåller sig till fakta, och faktan går inte att påverka oavsett hur mycket pengar du mutar med. 
Klart att det finns vinklad forskning som döljer vissa resultat - men om du isåfall kikar på fler än en källa märker du snabbt vilket forskningsmaterial som är vinklat. Och vilket material som är det du bör lyssna på. 

 

Kommentarer
  • Therese Jan 1, 2018 Svara

    ÄLSKAR detta inlägg!!

  • Alexandra Jan 3, 2018 Svara

    Intressant inlägg. Men en fundering: Hur fungerar exempelvis nikotinplåster? Jag trodde att det var ungefär så här: När plåstret sitter på huden frigörs nikotin. Nikotinet tas upp genom huden och sprids till blodet.

    • Sophie Jan 4, 2018 Svara

      Hej!

      Tänkte att jag skulle göra ett inlägg om just detta lite längre fram. 🙂

      • Alexandra Jan 4, 2018 Svara

        Toppen!

Leave a comment